Vårt Norden hotat

VAARU - ALTA - VUOTOS

­miljö- och samhällsjämförelsen av tre kraftverksprojekt

• Läge
  
• Planet
  
• Naturförhållanden
  
• Kraftverk
  
• Behov/lönsamhet
  
• Rättshistorik
  
• Folkrörelse
  

Läge:

• Läge?
     Vaaru: Mellersta-Finland, sjön Päijännes östra strand. 7 km söder från 62. grader. Vaarunvuori-berget i kommunen Korpilahti.
     Alta: Norska Lappland, alta-älven, ca. 40 km söder från 70 grader, i tundra.
     Vuotos: Finska Lappland, Kemi älv. Ca. 50 km nord från arktiskt cirkeln. I kommuner Pelkosenniemi, Savukoski och Salla.

• Ortsnamn med samisk urprung?
     Vaaru: Ja: Vaaru (ursprung: Várri).
     Alta: Ja: Cavco (Sautso.)
     Vuotos: Ja: Vuotos.

  
     Tillbaka till jämförelsens inledningen

  ---

  
  

  Planet

• Preliminär kraftverksplan?
     Vaaru: Ca. 1968
     Alta: 1968
     Vuotos: I början av 1960-talet.

• Slutlig plan?
     Vaaru: 1974
     Alta: 1975
     Vuotos: 1974

• Bosättning på damområdet?
     Vaaru: Nej.
     Alta: Nej. (Urspr., vidare plan 400-500).
     Vuotos: 78 personer 1982 (nu färre).

• Byggnadstid?
     Vaaru: Skulle ha varit 3 år.
     Alta: 7 år.
     Vuotos: Ca. 10 år

• Byggnadsbeslut?
     Vaaru: Bolaget skjutit upp flera gånger. Bolaget återkallade planet 30.12.1997.
     Alta: Stortingets tillstånd 1978 med rösterna 90-35.
     Vuotos: Statsrådets tillstånd 1992 till förberedande arbeten.

• Färdig?
     Vaaru: Skulle forsta vara ca. år 1980.
     Alta: 1987
     Vuotos: Tidigast ca. 2004.

• Bygghärre?
     Vaaru: Imatran Voima Oy, IVO (statsägt bolag).
     Alta: NVE (Norges Vassdrags- og Elektrisitets väsen).
     Vuotos: Kemijoki Oy (staten har 2/3 av aktier, IVO 17 %). IVO får 62 % av elproduktionen i Kemijoki-älv.

• Kostnader?
     Vaaru: Skulle ha varit ca. 1,5 mrd Fmk.
     Alta: Ca. 1 mrd Fmk.
     Vuotos: Ca. 1 mrd Fmk.

• Bolaget använt hittils Fmk?
     Vaaru: Ca. 10 milj. (till 1996).
     Alta: Ca 1 mrd. (färdig 1987)
     Vuotos: Ca 200 milj. (till 1996)

• Löfter om arbetsplatser?
     Vaaru: IVO:s löfte 1972: som mest ca. 300 plats; fasta 2-3 (Senare: högst 1-2).
     Alta: Förverkligades ca. 1/3 av utlovade 200 under 8 år. Fasta 2-3.
     Vuotos: Bolagets broscyr 1982: som mest 600, i medeltal 280 under 10 år, fasta ca 100. (Bolaget 1995: fasta 30-40.)

  
     Tillbaka till början av jämförelsen

  ---

  Naturförhållanden:

• Betydande landskapsform?
     Vaaru (ca. 7 km2): Sk. söderberget, vid stor sjön Päijänne, i taiga.
     Alta: Nord-Europas stösta kanjon, i tundra.
     Vuotos: Finlands största älvs övre lopp och Kokonaapa myr. I taiga.

• Dammens areal och längd?
     Vaaru: Skulle vara 1 km2, ca. 2 km lång.
     Alta: 2,8 km2, 18 km lång (I första planen: 120 km lång med 2 stordammar, Sautso och Kista).
     Vuotos: Skulle vara 237 km2, ca. 70 km lång.

• Naturskyddsvärde?
     Vaaru: Internationellt betydande. 20 arter och 8 naturtyp med i EU:s direktiv.
     Alta: Internationellt betydande.
     Vuotos: Internationellt betydande. 32 arter med i EU:s direktiv.

• Vattendragets naturskyddsvärde?
     Vaaru: Värdefullt (speciellt Päijänne).
     Alta: Värdefullt.
     Vuotos: Värdefullt.

• Koldioxidutsläpp?
     Vaaru:Skulle vara små.
     Alta: Små.
     Vuotos: Skulle vara stora.

• Kvicksilverutsläpp?
     Vaaru: Skulle vara små.
     Alta: Små
     Vuotos: Skulle vara stora.

• Växtlighetens naturskyddsvärde?
     Vaaru: Internationellt betydande. Bland annat 51 nationellt eller provinsionellt hotade växtarter och Finlands enda förekomst av laven Pannaria mediterranea. Många arter i utkanten av sina utbredningsområde. Taiga-arter som Cinna latifolia.
     Alta: Internationellt betydande. Bland annat världens enda förekomst av masimjelt (Oxytropis deflexa) år 1981. Den norligaste förekomst av många växtarter.
     Vuotos: Åtminstone provinsiellt betydande med 40 arter hotade åtminstone i provins. Också nationellt hotade växarter.

• Fågelfaunas naturskyddsvärde?
     Vaaru: Viktig fågelområde (IBA). 7 av häckande fågelarter är nationellt eller provinsionellt hotade i Finland (1/5 av hotade fågelarter i Finland). 14 av häckande fågelarter med i EU:s fågeldirektiv (i Annex I) (20 % av denna arter i Finland). Observationer om vitryggig hackspett.
  70 fågelarter (ca 27 %), häckande i Finland.
     Alta: Internationellt betydande. Norges tätaste rovfågelbestånd.
     Vuotos: Internationellt betydande, viktig fågelområde (IBA). 25 av häckande fågelarter är med i EU:s fågeldirektiv (40 % av denna arter i Finland). 125 fågelarter, ca. 50 % av Finlands häckande fågelarter.

• Insektarternas naturskyddsvärde?
     Vaaru: Internationellt betydande. 20 nationellt eller provinsiellt hotade arter, och flera fjärilarters enda förekomst i mellersta Finland. Världens nordligaste förekomst av Plagodis dolabraria.
     Alta: ?
     Vuotos: ?

• Pilgrimsfalkens häckande pä området?
     Vaaru: Mellersta Finlands senaste häckning på området 1958.
     Alta: ? (Landets tätaste bestånd av jaktafalk)
     Vuotos: Häckar (3 par).

• Fiskbeståndets särdrag?
     Vaaru: -
     Alta: Laxens lekplats.
     Vuotos: Kemijärvi vandringssiks fortplantingsväg.

• Landskapsskydd?
     Vaaru: Hör till nationellt betydande område.
     Alta: Nationellt betydande.
     Vuotos: Keminsaaret internationellt betydande deltaformation.

• Hotade organismarter?
     Vaaru: Mera än 90 hotade arter, var av 25 nationellt. Provinsiellt 25 minst farade (V) arter + flera fjärilarters enda förekomst i Mellersta Finland. Omkring 5/6 av de hotade arter är i farozon i 2­3 km2. 20 arter och 8 naturtyp med i EU:s direktiv.
     Alta: Bland annat 6 av Europas 12 mest hotade djur- och fågelarter.
     Vuotos: 32 arter med i EU:s direktiv. 94 nationellt eller provinsiellt hotade arter, var av 36 nationellt hotade och 11 provinsiellt minst farade (V) arter.

• Krafverkets inverkan på naturen?
     Vaaru: Vaaru- och Vuotosplaner är de mest hotande enskilda planer till hotade arter i Finland. Området föreslått eller med i 7 skyddsprogram, bland annat för gamla skogar och för EU:s Natura 2000-nätet. Stora indirekta miljöinverkningar.
     Alta: Stor.
     Vuotos: Vaaru- och Vuotosplaner är de mest hotande enskilda planer till hotade arter i Finland. I Vuotos 237 km2 skulle dränkas.

• Utredning av miljöinverkan?
     Vaaru: Otillräcklig.
     Alta: Otillräcklig.
     Vuotos: Otillräcklig.

• Miljökonsekvensbedömning MKB?
     Vaaru: Nej. Smiddes ut med Vuotos-plan.
     Alta: -
     Vuotos: Nej. Smiddes ut.

  
     Tillbaka till början av jämförelsen

  ---

  
  

  Kraftverk:

• Typ?
     Vaaru: Pumpkraftverket (i tunnel).
     Alta: Tunnelkraftverk.
     Vuotos: ? (konventionell).

• Maskineriets avstånd från bergytan?
     Vaaru: Ca. 100 m under bergytan.
     Alta: Ca. 200 m under bergytan.
     Vuotos: I berggropen.

• Maximal effekt?
     Vaaru: 540 MW (= ca ett kärnreaktor).
     Alta: 150 MW (midvinters 40-50 MW).
     Vuotos: 37 MW (Vuotos-kraftverket, närmast under vintern).

• Årsproduktion?
     Vaaru: IVO till vattenrätten: 300 GWh, men pumpkraftverkets konsumtion då ca. 400 GWh. Fullt lager: ca. 4 GWh = 7-8 timmar full effekt. (Elkonsumtions maxim ofta ca. klo 9 och 18).
     Alta: Ca 400 GWh (närmast under sommaren).
     Vuotos: 140 GWh (+ 219 GWh för maskinerier som skulle byggas i nedre loppet). Pumpkraftverkets elförlust skulle motsvara i minst Vuotoskraftverkets hela årsproduction.

• Fallhöjd?
     Vaaru: 117 m.
     Alta: Ca. 160 m.
     Vuotos: Ca. 17 m.

• Vattentunnels längd?
     Vaaru: Ca. 0,7 km.
     Alta: Ca. 2 km.
     Vuotos: - (Kanalerna 3-4 km)

• Bergbrytning för kraftverkshall och tunnel?
     Vaaru: 200 000 - 300 000 m3.
     Alta: 800 000 m3.
     Vuotos: Mindre ( kanalerna sammanlagt 3,6 milj, m3).

• Max. vattenföring för kraftproduktion?
     Vaaru: 540 m3/s (nedåt. Pumpningen 390 m3/s).
     Alta: 30 m3/s (vinter) ­ 100 m3/s (sommar).
     Vuotos: 250 m3/s (Vuotos-bassängens kraftverk).

• Dammens max. höjd?
     Vaaru: 30 m.
     Alta: 110 m.
     Vuotos: Ca. 18 m.

• Dammens längd/volym?
     Vaaru: 4,5 km; ca. 3 milj. m3.
     Alta: 140 m; ca. 0,1 milj. m3.
     Vuotos: 17 km; ca. 5,6 milj. m3.

• Bassängens nettovolym?
     Vaaru: 17 milj. m3
     Alta: Ca. 150 milj. m3
     Vuotos: 1 096 milj. m3

• Vattenytans variation?
     Vaaru: 20 m.
     Alta: 25 m.
      Vuotos: 8 m.

• Flyttning/ förnyande av väg?
     Vaaru: Ca. 5 km (gjort 1984).
     Alta: Ca. 20 km nya väg (gjort 1983).
     Vuotos: 28 km (+ 5 km färdig).

• Broar färdiga/planerade?
     Vaaru: -
     Alta: 2
     Vuotos: 4

• Olyckor?
     Vaaru: -
     Alta: Damluckorna öppnades 6.8.1987. Bland annat både polismästaren i Vest-Finnmark (Stangeland) och Alta-lensmannen (Thomassen) var nära att tappa sitt liv i elvebåten.
     Vuotos: -

• Samband med kärnkraftsandvändning?
     Vaaru: Ja. 'Elakkumulator'. Kärnkraften behöver mest. Till dygns- och veckoreglering samt vid nöd-avbrott av kärnkraft. (IVO-bolaget har nu, 1996, två kärnreaktorer).
     Alta: Nej.
     Vuotos: Ja. Speciellt för årsreglering. Dock inte lager för t.ex. kärnkraftens elöverproduction.

• Alternativ till projektet?
     Vaaru: Flera, bland annat luftkompressorkraftverk. Förursakaren betalar -principen.
     Alta: Fanns att tillgå: 50 MW gasturbin.
     Vuotos: Finns, bland annat fliskraftverk.

• Alternativ till projektet?
     Vaaru: Flera.
     Alta: Nej.
     Vuotos: Nej.

  
     Tillbaka till början av jämförelsen

  
  

  ---

  
  

  Behov/lönsamhet

• Neutral energiekonomisk bedömning gjord?
     Vaaru: Nej. Skulle förbruka 25 % ­ 33 % mer el än produktionen. Skulle årligen förbruka el i minst lika mycket som Vuotos-kraftverkets årsproduktion.
     Alta: Nej. Anläggningen visat sig vara onödig.
     Vuotos: Ja: "Knappt lönsam" (VATT 9.6.1992).

• Neutral samhällsekonomisk bedömning gjort?
     Vaaru: Nej. Skulle nu gå med förlust. Möjlig lönsamhet beror på skillnaden i pris på natt- och dagstöm.
     Alta: Nej. Anläggningen går med förlust. 50 MW gasturbin hade kostat ca. 1/10.
     Vuotos: Ja: Ej samhällsekonomiskt lönsam (VATT 9.6.1992). Miljöinverkan ej prissatt.

  
  

   Tillbaka till början av jämförelsen

   Framåt till rättshistorik