james.gif ( 3021 bytes) lehtileikkeet: etusivu
viikon motto: hakusivu
kestoviisaudet: hakemisto

 

  Traditionen - tiggarens och penningens teologi?
t u o r e i m m a t   u u t u u d e t   a p o s t o l i s e s s a   u u t i s k e o s s a

javiiva.gif (1139 bytes)
Cloverapilaset

Onsdag 12.7.1999 , klo 7.03

Marknadskraften -- ekonomins vädergud?

    Det är fascinerande hur det sociala tänkandet - därmed också socialpolitiken - kan vara radikalt olika i katolska länder och i vår - lutherska tradition. Det kommer exempelvis till uttryck i vår syn på tiggare, goda gärningar - och höga skatter.

Den som har vuxit upp i Norden känner sig vanligen besvärad av att möta en tiggare. Att se en tiggare - och att ge allmosor - känns pinsamt, vilket bottnar i att begreppet god gärning är problematiskt - i den lutherska traditionen. Det är något tvivelaktigt med goda gärningar, också eftersom det kan uppfattas att den som är föremål för våra goda gärningar blir utnyttjad. Enligt nordiskt tänkesätt är tiggarna en skamfläck - och symptom på en snedvridning i samhället. Den stränga beskattningen i Norden passar i den lutherska traditionen som handsken i handen. Det är samhällets plikt att ta hand om alla sina medlemmar och deras behov. Genom att betala skatt förverkligas det - anonymt - som annars sker ansikte mot ansikte - mellan tiggaren - och den som ger en allmosa.

Om det en gång är så att den nordiska välfärdsstaten har sina rötter i den lutherska traditionen och människosynen - så blir följande en fråga - hur hänger det ihop att välfärdsstaten allt oftare numera ifrågasätts?. I vår postmoderna tid har kristendomen förlorat sin roll när det gäller att gestalta livet och människans verksamhet. Samtidigt har också länken mellan ett gott liv och moral försvagats. I dagens marknadsekonomi har solidaritet i samhället undergrävts. Den finns kvar - men definieras på ett annat mer ekonomiskt rationellt - och egoistiskt - sätt.

Inom marknadsekonomin är all verksamhet tillåten utom den som hotar - förutsättningarna - för marknadsekonomin. Den efterkrigstida synen på att det är arbetet som ger lön och välstånd - gäller inte mera. Rik blir man inte mera genom hårt arbete - utan genom att göra pengar med pengar. Den som har förmåga att förutse och tolka - marknadskrafternas nycker - blir belönad. Det ekonomiska livet kan jämföras med vädret. Det har blivit en faktor som påverkar allt mänskligt liv och som man gör klokast att anpassa sig till. Ekonomisterna har fått en ställning som liknar meteorologerna - på deras prognoser beror hur samhällsekonomierna, företagen och enskilda medborgare lyckas anpassa sin verksamhet till vädret - marknadskrafterna.

Analogt med detta kan de välbärgade pikas - dessa välbärgade som kritiserar de mindre bemedlade i samhället som försöker tillskansa sig maximala sociala förmåner. Dessa mindre bemedlade fungerar enligt samma ekonomiska logik som börsspekulanterna - människor är inte lojala mot systemet utan plockar pengar där de finns att få.


Copyright © Cloverapilaset 1999