Östra Nyland - torsdagen den 29 januari 2004-02-15

 

Vatten - en grundrättighet

Vatten är en sinande resurs. Men tillgången till rent vatten hör till mänskan grundrättigheter. I vårt vattenrika land borde vattentillförseln inte vara något större samhällsproblem. Men annat är det på sydligare breddgrader, t.ex. i Mellanöstern. Israel har tillgång till vatten tack vare Hermonbergets vattenflöden som ju rinner ut i Genesarets sjö och vidare ut i Jordanfloden. Israels vatten är hett eftertrsktat av grannländerna där bristen på friskt vatten blir allt större med tiden. Följande stora krig i Mellanöstern kommer antagligen att gälla tillgången till Israels vatten.

Från dessa våldsbefläckade internationella höjder är det skönt att dimpa ner i den östnyländska bygden. Nu har Sarfsalöborna följda av en stor skara snattrande sommargäster gått man ur huset för att få vattenfrågan på ön löst. I fjol gick nämligen många brunnar på ön i sin. Också vattenkvaliteten blev sämre. Det är märkligt att våra kommunala och statliga myndigheter och beslutsfattare inte tycks inse att tillgången till rent vatten borde vara en självklar del av samhällets infrastruktur. Nej, på så kallade glesbygder, hur nu dessa sen definieras, måste var och en gräva sin egen lilla brunn och sköta sina egna avloppsproblem medan miljölagstiftningen blir allt strängare. Redan att kontrollera att de kommande rigorösa bestämmelserna för avloppsvatten följs i varje hushåll kommer att kräva en övervakning som kostar pengar och tid, en övervakning som aldrig blir "vattentät". Om vi faktiskt vill värna om en ren och ännu renare miljö måste samhället känna sitt ansvar och inte pådyvla vanliga skattebetalare, dvs. Husägare, huvudansvaret för vatten och avlopp. Det är ju befängt om varje by, varje litet konglomerat av stugor och kåkar, måste bygga ett eget reningsverk.

Exemplet Sarfsalö håller på att bli skrämmande.

Sarfsalö byaråd har tillsatt en arbetsgrupp som vaskat fram fyra förslag för att få vatten- och avloppsfrågan löst. Man behöver bara titta på kartan för att inse att förslaget att dra vattenledning och avloppsrör till Isnäs, där det finns ett bra vattentag och ett störrre reningsverk, är det mest realistiska. Då skulle också fastigheter i Fasarby och Kärpe kunna anslutas. Man skulle slå, inte bara två, men flera flugor med en smäll. Arbetsgruppen förordar förstås det här alternativet.

De andra och betydligt sämre alternativen går ut på att antingen bygga eget vattentag och eget reningsverk på ön eller att köpa vatten från Borgå. Tar man vattnet från Borgå måste avloppsfrågan lösas internt på ön.

Allt bprde alltså vara klappat och klart. Men hör och häpna. Redan höjs knorrande röster på centralt håll. Kommunens pampar skakar lite på huvudet. Kapaciteten i Isnäs reningsverk räcker inte till. Men för böveln: det är väl bara att bygga ut kapaciteten.

Också på Nylands miljöcentral tycks man vara lite skeptisk till Isnäsalternativet. Avloppsvattnet ska måhända renas så nära det ställe där det produceras, alltså i det här fallet på Sarfsalö.

Tydligen tycks pamparna på miljöcentralen bli allt mer låsta i sina pragmatiska principer. Det gäller ju att tänka praktiskt, pragmatiskt, och alltid på det som är bäst för mänskan och miljön.

K.W.