60-årsdagen 22.9.1999

 
Före

Efter

 
 
Inbjudan med presentförslag:

En ny fin bil

Om ni inte tycker att ni kan uppfylla en futtig önskan som en ny bil, kan ni ju donera ett bidrag för välgörande ändamål. En nygrundad fond vid namn "OP-minnet" kan ta emot donationer från 1 mark uppåt.

Vi har tidigare berört – bl.a. i snapsvisor, om ni minns – att det är besvärligt med minnet. Nu har det visat sig att det en gång för alla inte räcker till. Det sviker vid minsta ansträngning, total kollaps har varit nära ett par gånger, t.ex. när jag skulle få till stånd det här kortet.

Det enda som sägs hjälpa är en extra hårdskiva. Sådana finns lyckligtvis att tillgå och med hjälp av sagda minnesfond, borde problemen snart vara ett minne blott (men tänk så gott!).

60-ÅRSVISAN

(melodi; Barndomshemmet)

När som spindelväven hopar sig på vinden, och när tanken söker tränga genom dem, är det bara att ta fram det nya minnet, det som skänktes av vårt kära gamla gäng.

Det var gråt och klagan, sönderbitna naglar, när som 50-åring jag vid datorn satt;och det minne som finns kvar från dessa dagar, är det sämsta och det svagaste jag haft.

Refr. Ifrån datorn uppå bordet tanken glider, till min kära gamla penna då och då, fast det nu har svunnit många långa tider, blyertspennan har jag aldrig glömt ändå.

Men nu gänget gav mig allt vad jag behövde, jag förstod det kanske ej förr´n proppen for; tills en dag jag sen mig livets fakta lärde: datorskivan, den kan aldrig bli för stor!

Jag är 60 nu och lever gott på minnet, som mitt gäng mig gav med ymnig gåvohand; vad som fordom plägat plåga mannasinnet, står dock livligt för min inre syn ibland.

Refr. Ifrån datorn uppå bordet….

Och min flicka sen, det finns ej hennes like, hon är solen I mitt liv och gör mig ung. Nu hon sover lugnt med mig i datorns rike;jag blir ensam kvar och sömnen ljuder tung.

Och jag vill i säng och trycker slutarknappen, men mitt lyckoland är icke en chimär; för till henne kan jag alltid ta till schappen, ja till henne som mig alltjämt är så kär.

Refr. Ifrån datorn uppå bordet…

  Vem är vi? Hem