Svensk lapphund
Rasbeskrivning
HEMLAND
Sverige
ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Renvallarhund, numera främst sällskapshund.
BAKGRUND / ÄNDAMÅL
Lapphunden är en gammal nordisk ras. Den är en
utomordentligt tillgänglig och arbetsvillig hund. Dess
egenskaper som vakt- och vallhund har tidigare gjort den mycket
användbar inom renskötseln. Numera är rasen
främst en allsidig sällskapshund som bl.a. lämpar
sig för lydnadsträning, agility och vissa bruksgrenar.
Lapphunden är läraktig, uthållig och tålig
och den har en päls som ger gott skydd mot väder och
vind.
HELHETSINTRYCK
Svensk lapphund är en typisk spetshund. Den skall vara
rektangulär, något under medelstorlek och ha god
resning.
UPPFÖRANDE / KARAKTÄR
Rasen skall vara livlig, vaksam, vänlig och tillgiven.
HUVUD
Skallparti: Skallens längd skall något överstiga
dess bredd. Hjässan skall vara välvd och
nackknölen skall vara obetydligt markerad.
Stop: Stopet skall vara skarpt markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall helst vara kolsvart, eller mycket
mörk.
Nosparti: Nospartiet skall vara något längre än
en tredjedel av huvudets längd. Det skall vara väl
utfyllt och, från alla sidor sett, jämnt avsmalnande
mot nostryffeln. Nosryggen skall vara rak.
Läppar: Läpparna skall vara torra och sluta väl an
mot käkarna. Läpparna liksom gommen skall vara kraftigt
pigmenterade.
Käkar/tänder: Saxbett med jämna och väl
utvecklade tänder.
ÖGON
Ögonen skall sitta tämligen långt ifrån
varandra. De skall vara runda och ganska stora men inte
utstående. Ögonfärgen skall vara brun, helst
mörkbrun. Ögonöppningarna skall vara nästan
horisontellt ställda. Ögonkanterna skall vara kraftigt
pigmenterade. Blicken skall vara uttrycksfull.
ÖRON
Öronen skall vara trekantiga, breda vid basen, korta
upprättstående och med lätt avrundade spetsar. De
skall sitta brett isär och vara mycket rörliga.
Öron med böjda spetsar är inte önskvärda
men inte heller diskvalificerande.
HALS
Halsen skall vara medellång, torr och kraftig.
KROPP
Kroppen skall vara samlad och något längre än
mankhöjden.
Rygg: Ryggen skall vara plan, stark, muskulös och
fjädrande.
Ländparti: Ländpartiet skall vara kort och brett.
Kors: Korset skall vara förhållandevis långt,
brett och muskulöst samt svagt sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara relativt djup,
nå till armbågarna och vara förhållandevis
lång, även de bakre revbenen skall vara väl
utvecklade. Den skall framifrån sett vara oval.
Förbröstet skall vara väl utvecklat och tydligt
markerat.
Underlinje: Buklinjen skall vara svagt uppdragen.
Svans: Svansen skall vara relativt högt ansatt och skall
uträtad nå ungefär till hasleden. Den skall
bäras ringlad över ryggen då hunden rör
sig.
EXTREMITETER
FRAMSTÄLL
Benen skall vara raka, kraftiga och parallella, såväl
i stående som i rörelse. Framstället skall vara
så vinklat i skulderled, armbågsled och handlov att
hunden får god steglängd.
Skulderblad: Skulderbladen skall vara väl
tillbakalagda.
Armbågar: Armbågarna skall sluta väl intill
bröstkorgen.
Tassar: Tassarna skall vara ovala och starka med väl slutna
tår. Tassarna skall vara hårbevuxna även mellan
trampdynorna vilka skall vara kraftiga och elastiska.
Såväl klor som trampdynor skall vara kraftigt
pigmenterade.
BAKSTÄLL
Bakbenen skall vara väl, inte överdrivet, vinklade i
knä- och hasleder.
Lår: Låren skall vara muskulösa.
Has: Hasorna skall vara lågt ansatta för att ge ett
kraftigt påskjut. Sporrar på bakbenen är inte
önskvärda.
Tassar: Baktassar som framtassar.
RÖRELSER
Gången skall vara lätt och spänstig med
vägvinnande, parallella steg och kraftigt påskjut.
PÄLS
Pälsen skall vara riklig och bestå av
täckhår och tät, mjuk underull. Den skall vara
strittande, dvs täckhåret skall stå rätt ut
och närmare hårroten vara finkrusigt. Underullen skall
vara ytterst finkrusig. På huvudet och benens framsidor
skall pälsen vara kort. På bringan, på
frambenens- och lårens baksidor samt svansen skall
pälsen vara lång. Svansen skall vara yvig med
långt, tätt hår. På nacke och hals skall
pälsen vara så lång att den bildar krage.
FÄRG
Färgen är vanligen enfärgat svart, bruna
skiftningar, "solbränt", är typiskt. Förr
förekom även brun färg. Som enfärgad
räknas även hund med vitt i bringan, på tassarna
och svansspetsen. Ytterligare vita tecken är mindre
önskvärda.
STORLEK / VIKT
Mankhöjd: Idealmankhöjd för hanhund är 48
cm.
Idealmankhöjd för tik är 43 cm.
En avvikelse med +/- 3 cm är tillåten för
såväl hanhund som tik.
FEL
Varje avvikelse från standarden är fel och skall
bedömas i för-hållande till graden av
avvikelse.
DISKVALIFICERANDE FEL
- Otypisk
- Abnormiteter
- Helt i avsaknad av underull vid
utställningstillfället
NOTA BENE
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller
har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess
hälsa och sundhet.
TESTIKLAR
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt
utvecklade och normalt belägna i pungen.
ORIGINALSTANDARD 2000-01-01
SKKs STANDARDKOMMITTÉ 2000-01-01